"Det finns saker som man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”
ur Bröderna Lejonhjärta (1973)Mod att vara människa
2027 är det 120 år sedan Astrid Lindgren föddes på gården Näs utanför Vimmerby.
Den lyckliga barndomen på landsbygden följdes av svåra ungdomsår och världskrig. Strax efter krigsslutet 1945 slog hon igenom med Pippi Långstrump och därpå följde en exceptionell karriär som världskänd författare.
Hennes böcker och liv har skapat ett bestående avtryck i såväl enskilda människor som världen i stort. Hon var en modig röst i samhällsdebatten, en förkämpe för icke-våld, barns rättigheter, djurens välfärd och mänsklig värdighet.
När Astrid Lindgren dog 94 år gammal lämnade hon efter sig en förändrad värld, en värld som idag mer än någonsin är i behov av den allomfattande humanism som hon stod för. Hon kämpade för det hon trodde på, för att världen skulle bli lite bättre. Inte för att det passade, eller var bekvämt. Utan för att det var rätt. För att hon hade mod att vara vad som hon, liksom Jonatan i Bröderna Lejonhjärta, menade var en människa.
Vem var Astrid Lindgren?
Många, särskilt utanför Sveriges gränser, känner Astrid Lindgren som författaren bakom Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och de andra kända berättelserna. Under 2027 vill Astrid Lindgren Aktiebolag uppmärksamma människan och opinionsbildaren Astrid Lindgren. Det görs genom kampanjen "Mod att vara människa" som kommer att synas dels genom samarbeten på olika affärsområden, dels genom att bibliotek, skolor och förskolor erbjuds material om Astrid Lindgren, bland annat en nedladdningsbar utställning.
Det kommer också en helt ny antologi med Astrid Lindgrens texter på Norstedts förlag. Brev, tal, essäer, dagboksanteckningar, intervjuer och litterära fragment, varav ett flertal inte publicerade i större sammanhang tidigare, vävs samman till ett porträtt av en livsåskådning – ärlig, modig, humoristisk och djupt mänsklig.
Mer än en barnboksförfattare
Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman beskriver Astrid som en människa som var bra på att leva, fri från konventioner.
Den unga Astrid var den första i Vimmerby som klippte håret kort och blev som artonåring ensamstående mamma i en tid då det låg långt utanför vad som ansågs acceptabelt. Hennes mödosamma kamp för att ta hand om sin son lämnade ett bestående avtryck i såväl hennes liv som i hennes verk.
Hon värnade om sina människor, genom ett ständigt brevskrivande med familj och vänner och senare genom de dagliga telefonsamtalen med sina systrar, där det välkända uttrycket “Döden, döden, döden” föddes.
Men hon gjorde också plats för människor som egentligen stod utanför hennes personliga krets. Ett tydligt exempel är Sara Schwardt, en ensam flicka från Värmland som på 1970-talet började skriva brev till Astrid Lindgren. Sara hade det svårt hemma och sökte någon vuxen att lita på, och Astrid valde att svara.
Astrid Lindgren deltog ofta i samhällsdebatter om våld, rättvisa och människosyn och kunde kritisera både den politiska högern och vänstern när människor behandlades illa. Hon menade att ett gott samhälle måste bygga på medkänsla, ansvar och civilkurage.
När hon tog emot Tyska bokhandelns fredspris höll hon det berömda talet Aldrig våld!, där hon tog avstånd från barnaga och försvarade ett föräldraskap präglat av respekt och kärlek, till skillnad från den auktoritära norm som då rådde.
Hon utmanade också den svenska skattepolitiken, och den socialdemokratiska rörelsen hon själv ansåg sig vara en del av, med den berömda sagan Pomperipossa i Monismanien, som startade en debatt om skatter och rättvisa som anses ha påverkat utgången i valet 1976.
På 1980-talet engagerade hon sig även i djurskyddsfrågor, vilket bidrog till den svenska djurskyddslagen, ofta kallad Lex Lindgren.
Gång på gång visade Astrid Lindgren hur en enda röst kan bidra till att förändra ett helt samhälle.
“Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.”
Ur Aldrig våld!, Astrid Lindgrens tacktal då hon mottog den tyska bokhandelns fredspris 1978:format(webp)/)
Opinionsbildaren Astrid Lindgren
Som offentlig opinionsbildare var Astrid Lindgren oslagbar, men det finns även åtskilliga exempel på hur hon i det tysta stöttade och hjälpte enskilda att få sin rätt i en orättvis värld.
:format(webp)/)
Arvet efter Astrid Lindgren
Trots att det nu är många år sedan Astrid Lindgren gick bort så lever hon i högsta grad kvar ibland oss. Vi läser hennes böcker, ser hennes filmer, sjunger hennes sånger. Många citat ur hennes böcker har letat sig in i vårt ordförråd och hennes värderingar präglar våra uppfattningar om rätt och fel, ont och gott. Hennes betydelse för vårt samhälle går inte att överskatta.
:format(webp)/)
Vår mamma Astrid
"Vår mammas kärlek till sin familj, till föräldrarna och syskonen, till mannen, barnen och barnbarnen var oföränderligt stark. Hon sa att hon hade fått en styrka för livet av den blandning av frihet och trygghet som fanns i hennes barndomshem", skriver Karin Nyman.