Ronjas visa vid lägerelden

Nu är det natt över jorden
och stjärnorna skiner kallt.
Bergen och skogarna sover
och det är mörkt överallt.
Bara min lägereld lyser
med svarta natten omkring
och jag är alldeles ensam
men det gör mej ingenting.
Jag tänker på lägereldar
som en gång har brunnit och lyst,
och alla dom som har suttit
och stirrat i glöden tyst
eller kanske sjungit visor
om hur konstigt allting är
med mörker och natt och stjärnor
och eldar och allt sånt där.

Fast ingen av deras visor
blir nånsin sjungen igen
för deras eldar har slocknat
för så länge länge sen.
Men min eld, min eld
den brinner och lyser och värmer nu,
och jag sitter här och sjunger
du-de-li du-de-li du
och vaktar min eld i natten
tills den har brunnit ut
och tills himmelen har ljusnat
och natten har tagit slut.




Text: Astrid Lindgren © The Astrid Lindgren Company
Administrerat av Universal Music Publishing AB
Musik: Björn Isfält