stenogramblock

Tiden på Rabén & Sjögren

Succén med Pippi Långstrump ledde också till att bokförlaget Rabén & Sjögren växte snabbt och förlagschefen, Hans Rabén, klagade över sin arbetsbörda. Elsa Olenius föreslog då att Astrid Lindgren, som både kunde skriva maskin och stenografera, skulle anställas. Astrid fick ansvaret för barnboksutgivningen 1946 och hade alltså dubbla roller på förlaget, hon var författare på förmiddagarna och redaktör på eftermiddagarna.

Glädjen i att skriva var så stor, det gick ofta fort och lätt. Ibland kom idéer och texter till henne när hon minst planerat det. ”Som till exempel Mästerdetektiven Blomkvist, han kom till i vår roddbåt i Furusund. Och fort går det, så jag nästan skäms när jag hör hur många andra arbetar och sliter med sina böcker. Jag har liksom en lustig känsla av att boken redan är färdig, när jag börjar skriva, jag står bara till tjänst med utskriften.”

Astrids enorma arbetskapacitet är omvittnad. Att hinna med ett krävande förlagsarbete samtidigt med sitt eget skrivande är onekligen beundransvärt. På morgnar och förmiddagar skriver hon, eller stenograferar hon sina egna böcker hemma i sängen. Efter en snabb lunch och en rask promenad till kontoret på Tegnérgatan började arbetet som barnboksredaktör på eftermiddagen.

Under några år var Astrid ensam om arbetet med barnboksutgivningen på förlaget samtidigt som hon hade hand om sin egen utlandsförsäljning. Men 1952 fick hon hjälp av Marianne Eriksson, som redaktionssekreterare, och Kerstin Kvint, som började som kontorsflicka och så småningom blev ansvarig för utlandsförsäljningen på förlaget.