Hårt arbete

Under 50-och 60-talet var Astrid Lindgren otroligt produktiv. Hon skriver minst en egen bok per år, hon reser runt i världen och pratar om sina böcker, ger mängder av intervjuer och skriver tusentals brev – både till sina vänner och som svar på läsarbrev. Dessutom medverkar hon varje vecka i det populära radioprogrammet Tjugo frågor och läste in sina egna böcker åt Sveriges Radio. Vid sidan av allt detta ansvarar hon för den framgångsrika barnboksutgivningen på Rabén & Sjögren.

I jobbet ingick att träffa både författare och illustratörer, att redigera manus, att skriva refuseringsbrev, att ta ställning till förlagets utländska utgivning men också att bjuda hem författare på middag och gå på bokhandelsträffar för att marknadsföra förlagets böcker. Hon fick god användning för flera av sina talanger: hon kunde skriva baksidestexter till böckerna, reklamtext till kataloger, snabbt och rätt skriva maskin samt läsa snabbt.

Barnboksutgivningen gick bra, var lönsam och antalet titlar ökade stadigt. Med i stort sett fria händer fick Astrid ansvara för rekrytering av författare och urval av titlar. Hon fick se en stor del av svensk barnlitteratur växa fram. Lennart Hellsing, Harry Kullman, Åke Holmberg, Viola Wahlstedt, Anna-Lisa Lundkvist, Edith Unnerstad och senare Barbro Lindgren och Hans Peterson med flera andra. Vissa författare, som till exempel Lennart Hellsing och Harry Kullman, skrev så bra att böckerna var perfekta när de kom till förlaget. Andra kunde ofta få lite tips och råd om hur de skulle kunna förbättra sina texter. Astrid tyckte att inledningen till en barnbok var helt avgörande, den skulle vara intresseväckande omedelbart och fick inte kräva så mycket av den unge läsaren. Hon ansåg också att det är viktigt att använda ord som barn förstår och kan relatera till. Dessutom ska boken helt enkelt vara bra.

Astrid stannade på förlaget fram till 1970 och deltog i diskussioner om barnlitteratur och barnboksmarknad med artiklar och inlägg i olika publikationer, och hon bidrog i hög grad till att höja barnbokens status. 1958 skrev hon ”Därför behöver barnen böcker” i tidskriften Skolbiblioteket, där hon talade om hur mycket fantasin betyder för oss alla och att ”barnens fantasi behöver böckerna för att kunna leva och andas”.

Hennes absoluta, och för tiden inte självklara, ståndpunkt var att barnböcker skulle hålla samma kvalitet som krävdes av vuxenböcker och att de skulle få samma ekonomiska villkor. Rabén & Sjögrens stora framgångar var resultatet av alla bra barnböcker de gav ut under åren och därför blev Astrid mycket irriterad när förlaget instiftade ett stipendium och gav det till en vuxenförfattare. Hon krävde genast att de också skulle instifta ett barnboksstipendium, vilket de gjorde. Till Astrids 60-årsdag 1967 instiftades ett Astrid Lindgren-pris som delas ut varje år. Första gången priset delades ut gavs det till Åke Holmberg.